Tifranin di Tunes : Lezzayer tugad isegdal-is
Yeffγ-d ass: 28/10/11
-

Tunes tedder tafrant ines tamezwarut di tlelli anda ttikkin aṭas n yimbuṭiyen segmi tewwi timmunent. Tawacult tagraɣlant yellan tɛus di tlelli tafrant agi tenna-d d akken lbuṭ iɛedda deg tegnitt igerzen xas ma llan kra iɛewwiqen imecṭaḥ. RCD yesterḥeb s tikli agi tamagdayt deg useddes-is u yessaram i wegdud n Tunes ad yennerni deg ubrid n talwit, taɣdemt, tilelli d unegmu.
Ɣef sebbat timazrayin neɣ tisertanin, yal abeddel ara ad yilin deg yiwet gar tmura-nneɣ igelluy-d s kra umḥarrak ɣef lǧiran-nneɣ.
Segmi bdant tegrawliwin deg temnaḍt-nneɣ, adabu azzayri ur yeḥbis ameslay ɣef tallit ixerben ara ad awin imussuyen n timmunent i yellan di tidett d aṣeggem amazray n usexdem n tidi n wegdud yenḥafen i wakken ad ssufɣen imnekcamen. S yir tamuɣli, iqeddacen n nniḍam ttmeslayen-d ɣef rbeḥ n ukabar ineslem En-nahḍa i wakken ad ɛeṛḍen ad ɛiwden ccna n tadictaturit yebɣan ad yini akken ḥala zzuṛ ara iḍemnen aqeɛɛed n tmurt neɣ n temnaḍt.
Amek tella teswiɛt ass-a di Tunes d Libya ?
Nniḍam atunsi iḥkem s zzuṛ war tilas seg 1956. Maca, ixulef akked Lezzayer, yegga leqrar i nniḍam n ttṛebga d wamḍiq n umdan seg yimqellaɛen isertanen. Asefti agi, rnu ɣer-s taɛessast tagraɣlant s tugett u yesɛan azal, yewwi-d lfayda u yella d sebba n ṣṣifa yeǧǧan, xas akken yettili uzewweṛ, tesɛa n yemdanen ɣef ɛecṛa xedmen lwaǧeb-nnsen deg uttikki di tefrant.
Ayagi xas akken ẓẓay yizri yellan d tagulla n yiɣerfaniyen, tama tinselemt teṣṣaweḍ kan ad tawi amur wis tlata n yimeḍqan n tejmaɛt taɣelnawt. Imi walan ur izad ara rbeḥ-nnsen umi qqaren kra tukurḍa n tefranin imḍebbṛen n ukabar irebḥen ttgallan ɣef akken ur ttarran ara ɣer deffir deg wayen yaɛnan izerfan n tmeṭṭut d tilelliyin tiɣerfanin. Ma ilaq ad nesɛu niya ad namen di lewɛud agi ? S tidett ala. Ad neṭṭef kan imeslayen iɛeddan n Ghannouchi i wakken ad nẓeṛ anwa abrid ara yawi lukan ad isɛu tazmert.
Maca d ayen ibanen akken yiwen umussu n tama timṭurfa irebḥen tifranin ittuḥettem fell-as ad yefk udem ilhan i tmetti yeṭṭfen di leḥder.
Si tama n Libya, timsal urɛad banent akken yessaram udabu n Lezzayer. Akken kan d-yeffeɣ umeslay, n tuccḍa, seg yimi n uselway n CNT, deg umḍiq n lebɣi aɣerfan, ideg d-yenna di temdint anda ilul Benghazi d akken leqwanen ad senden ɣer cariɛa, iɛeggalen nniḍen n CNT mmeslayen-d ula d nutni, nnan-d aɣref alibi ur yennuɣ ara i waken ad ibeddel tidiktaturit s tayeḍ, u d akken ayagi imeslayen nni ɛnan kan netta s yiman-is.
Sya d afella, yezmer lḥal, tama tineslemt ad taweḍ tamezwarut di Lmeṛṛuk i lmend n tefranin ɣef tejmaɛt taɣelnawt ara ad yilin deg waggur n Unbir.
Ayen izemren ad yeṣṣiweḍ lḥal nniḍam azzayri ad isexdem tiḥila akken ad ibgen iman-is d asalu mgal timṭurfa, netta i yellan yakan d usu ines di temnaḍt.
Xas tewɛeṛ tallit n ubeddel d-iteddun, itunsiyen sɛant azref ad ferḥen ɣef tefranin n 23 Tuber. Maca, ẓran ilaq ad ggen taɛessast akken ad ḥadren timetti isɛan azal i deg llant di tṣeddaṛt tamezwarut tilawin titunsiyin. Si tama nniḍen, aqaren akked umussu AKP akken ttwalin kra imeyyazen ur yezmir ad yeḍmen tama tasertant n Tunes yeḥṣan d akken tamendawt isenden ɣer talakt ibanen azal n lqern aya, ur yeǧǧi ara inselmen iṭurkiyen ad deggren alqaf-nnsen yal mi ara sen-tettunefk tegnitt.
Amek i nezmer ad newzen tarmit tazzayrit mi ara nmuqel ɣer tinekriwin itteddun di temnaḍt? Necfa ɣef imeslayen nni n 1991 xas akken urɛad d-ffɣen igmaḍ : abeddel n laɛwayed n wučči d tmelsa, aheggi n waṭas n lbabuṛat iwulmen i usufeɣ n meṛṛa n wid ikufṛen yugin ad ddun deg ubrid n tineslemt, asenger n yiwet n temnaḍt ma yella ittuḥettem akken ad tili ddula tineslemt, asbeddi n yexxamen n ccraɛ iɣerfanen Ma ilaq ad nesmekti, ar tagara, aḍris yerran tameṭṭut tazzayrit tamecṭuḥt deg tudert yettuḥettem i Lezzayer qbel ad ilal ukabar n yimṭurfa ineslmen. Nettwali, nebɛed ɣef wudem n yinselmen n Tunes, aladɣa, nutni ur rfiden ara slaḥ qbel tifranin. Ma qessiḥet teswiɛt, xas akken ur yelli d nger, Tunes ad texdem kan ayen texdem Lezzayer deg 20 yiseggasen.
Asexleḍ yis yetturar nniḍam akken ad isaɛdel liḥala n Tunes mbaɛd tagrawla ɣer Lezzayer n 1991 ur isɛi ṣwab. Di tidett, nniḍam azzayri ilaq ad yili d amezwaru ara iferḥen di rbeḥ n En-nahḍa imi isɛedda aṭas aya ayen yugad i Tunes neɣ Libya ; aṭas n temsal, di tsaɛett-a, inselmen itunsiyen ur bɣin ara ad meslayen fell-as.
Di tuber 2011, Tunes tebda, xas llan wuguren icudden ɣer yal tagrawla, yiwet n tallit ittaǧǧan ad yili usirem. Di lawan anda Lezzayer, yeṭṭfen abrid yemgaraden, tessekcem iman-is deg yiwet n talakayt anda ur tuḥwaǧ ara ikabaren ara yessutren s wudem unṣib s timṭurfa i uwali n tineslemt tehemmej di Ddula.
Tadabart i tineslemt sɣur imḍebren izzayriyen fegḍen ttawilat n taywalt d ayen icemten. Nniḍam FLN yesselḥa ttbut d akken ma nerra tadimt i tuɣac timagdayen akken ad nefk tuddsiwin i yimṭurfa, zzuṛ yettawi qbala ɣer ddula tineslemt.
Ambiwel iḥuzan tamnaḍt-nneɣ yefka-d ttbut ɣef akken tamesmatt tazzayrit ad tawi abeddel n nniḍam i yerran tamurt tartar ugar di Tefriqt ugafa d tamurt tamahrayt.
Lezzayer, ass n 28 tuber 2011
RCD
Imagraden-nniḍen
Ulɣu
Agraw yesbedd iselwayen imaynuten di kra n tamiwin
Agraw (RCD) n Yinig : Timlilit d uskasi di Paris
BATNA : Ixabiten ur nettsedḥi wwten yellis n laṣel
Awal uselway n Wegraw zdat iɛeggalen useqqamu aɣelnaw ass n 14 decembre2012
Tiragiyin n Useqqamu aɣelnaw
Tiragiyin n Useqqamu aɣelnaw
Said SADI di Montral : tuffra d acengu n tmurt
APN : Tajmaɛt war leqder yeǧǧa wakud
Timlilit gar yemdanen di Batna : tirza n Nuvembeṛ
Tamsirt n nuvember
Tiragiyin n useqqamu aɣelnaw n 14 tuber 2011
L'Ambassadeur n Fransa ɣur RCD
Timlilit d yimezdaɣ n Clef : Nniḍam azzayri d asddukel n nniḍamat n Kaddafi d Be
05 tuber : asqaḍ ineqqen
Timlilit n tlata yidisan : dduḥ n trabandu
CNES : Tajmaɛt n umcawaṛ neɣ uṣeffaq
Taɛessast n tefranin : tikta tiqdimin
Palestine : adegger n Lezzayer
Aɣlaq daxel, alɣad ɣer beṛṛa



